Ibland när jag ska blogga så vet jag inte alls vad jag ska skriva om, då blir det mest en massa dravel om ingenting. Andra dagar vet man precis. Idag var en sån dag, jag visste två saker jag kunde skriva om två. Men helst av allt skulle jag vilja ha bilder till för att illustrera det jag menar. Vilket brukar gå alldeles utmärkt när min kamera inte ligger i handskfacket i bilen. Inte ett jätteproblem om det inte vore så att jag måste klä på mig riktiga kläder, ta min kryckor och gå ner tre trappor (i ett trapphus som helt saknar ledstänger) sen runt huset in på gården hämta kameran och upp igen (utan ledstång med kryckor) med kameran. Jag känner att detta för närvarande är ett i princip omöjligt uppdrag Alltså skriver jag inte om de två sakerna som kräver bilder för att kunna förklaras. Inte heller har jag energi för att trava upp och ner i trapporna utan frukost i magen, tänkte därför äta lite rester. När jag, med tallriken med rester i ena handen och lådan med övriga rester som ska in i kylen igen i andra handen, öppnar kylskåpsdörren, fullt koncentrerad på att inte tappa tallriken, slinter jag med ena handen tappar burken på golvet som öppnar sig och ut far blomkålsköttgryta över hela golvet. Jag stoppar in min tallrik i mikron och börjar torka upp på golvet. Då går strömmen...
I stället skriver jag om min återupptagna passion för kortspel, en handikappad fru och en snuvig man = mycket tid över om dagarna. Då vi konstaterade att vi inte kunde spelar så många olika sorters spel, har vi fastnat för norsk skitgubbe. Dvs man lägger upp alla korten på bordet, varannat varv med baksidan upp och varanannat varv med baksidan ner. Sen spelar man efter vanligt skitgubberegler. Jag och Elle har "alltid" spelat canasta. Ett underbart kortspel. Har försökt lära H, men det var längesedan. Men vi tänkte försöka oss på det på nytt om vi bara hade två kortlekar. Ytterligare ett projekt att lösa med andra ord.
Detta är officiellt en fram och bak dag ingenting fungerar och ingenting blir som det ska. Jag tror jag ska krypa upp i soffan, smörja in mig med lite smärtstillande kräm och dricka mitt kalla kaffe och hoppas på att strömmen kommer tillbaka snart!
Tack för kortet Kerstin!
”pytt i panna”
8 månader sedan